|
Nikos Markovits, inetmedia@inetmedia.nu,
medlem af eJours redaktionsgruppe,
giver en aktuel oversigt over medier, journalistik og internet
i Sverige
Nu när Internet är en verklighet som lockar allt
fler mediekonsumenter förändras mediernas strategier.
Det ordinarie utbudet får en ny förpackning och erbjuds
på flera plattformar, men aktörerna är de samma.
Vinder + veteran i den ny arena
När svenska webbmästerskapet Webbspelen
2002 avgjordes i november förra året blev Sveriges
Radios webbtjänst vinnare av Webbspelens Grand Prix.
SR vann även priset för bästa webbpublikation.
Juryns motivering är intressant:
Den moderna stressade människan har svårt att passa
sändningstider. Radions webbsatsning gör att lyssnaren
själv kan välja när han eller hon ska lyssna på
favoritprogrammet. Den nygjorda webbplatsen belönas med guld
"för att sajten på ett utomordentligt sätt
integrerar radiomediet med nätet och därmed skapar något
större än de ingående delarna".
På andra plats i Webbspelen hittar man Aftonbladet.se,
som 2001 vann samma pris.
Tidningen Aftonbladet är en pionjär i Internetsammanhang.
Redan 1994, först av alla svenska tidningar, publicerade
Aftonbladet en del av sitt material på Nätet. Nyheter
började man publicera 1995. Idag distribuerar Aftonbladet
Nya Medier
nyheter via digital-tv, webbradio, webb-tv, wap, handdator och
text-tv (Kanal5).
Sveriges Radio och Aftonbladet, två aktörer från
de etablerade mediernas värld, använder Internet för
olika syften. Men strategin är identisk: innehåll erbjuds
i flera olika förpackningar för att möta läsaren,
lyssnaren eller tittaren på den plattform han eller hon
väljer.
Men Sveriges Radio och Aftonbladet är inte ensamma.
Presse, radio og tv, og internet
Med några få undantag är den traditionella
svenska pressen, radio och TV väl representerade på
Nätet.
TidningsUtgivarna, dagspressens
branschorganisation, berättar stolt att 104 av 171 svenska
dagstidningar publicerar nyheter även på Internet.
Sveriges Tidskrifter
skriver att 304 tidskrifter, medlemmar i branschorganisationen,
har egna webbplatser.
Samtliga rikstäckande TV-kanaler, såväl Public
Service som reklamfinansierade, finns
på Nätet.
Public Service-radion, Sveriges Radio och Utbildningsradion,
finns också på Nätet. Många reklamfinansierade
radiostationer (94 reklamradiotillstånd har delats ut av
Radio- och TV-verket) sänder
också webbradio.
Læsere, lyttere og seere,
og netbrugere
Alla medier behöver en publik. I vilken grad man når
fram till publiken är ett mått på mediets framgång.
Flera institutioner mäter upplagor, samt lyssnar- och tittarsiffror.
För papperstidningarna finns Tidningsstatistik
AB som mäter upplagor för dagspress och tidskrifter.
Etermedier använder sig av siffror från bl.a. företagen
MMS och RUAB.
Internetbranschens användarstatistik är inte lika
stabil och mätmetoderna inte riktigt lika allmänt accepterade
som för de traditionella medierna. Två sajter som presenterar
mätningar är: Website
Index Sverige och Kommittén
för Internetannonsering.
I alla mätningar brukar Aftonbladet inta första platsen.
Tidningen redovisar själv över 550.000 unika besökare
per dag i november
2002. Att jämföras med en upplaga för papperstidningen
på strax över 430.000, som gör Aftonbladet Sveriges
största dagstidning.
Webbradion har inte så många lyssnare ännu.
Än så länge är det bara 5,5 % av allmänheten,
som lyssnar
på webbradion under en vecka. Men från 0% till
dagens 5,5% på några få år en mycket stark
tillväxt.
Netaviser og andre aviser på
nettet
I Norge finns Nettavisen.
I Danmark finns Netavisen Infopaq.
I Sverige fanns tidningen "24 timmar".
De renodlade nättidningarna är inte många om
man tänker på att det fanns över
200 dagstidningar i dessa tre skandinaviska länderna
år 2001.
24timmar.se, var en renodlad nättidning som grundades
1997 och belönades med Stora
Journalistpriset 1998, men som inte klarade ekonomin. Den
lades ner i början på 2001.
En annan svensk nättidning var Ekonomi24. Även den
belönad med Stora Journalistpriset år 2001 i kategorin
Nya Medier. Förra året köptes Ekonomi24 upp av
affärstidningen Affärsvärlden
och integrerades i Affärsvärldens webbtjänst.
Ekonomi24, som publicerade ekonomisk information, var en av
de tidningar som började ta betalt på Nätet. Att
ta betalt är en fråga som har varit aktuell i många
år i Sverige.
Flera mediaföretag som ger ut papperstidningar uttrycker
en vilja att gå över till ett betalsystem för
sina nätupplagor. Några talar om planer de har, men
ytterst få kan peka på något mer konkret.
En av de få som har prövat i verkligheten är
Sundsvalls Tidning som redan 1997
började ta betalt för sin nätupplaga, men slopade
betaltjänsten 2001.
När det gäller nättidningar ska man inte glömma
de många mindre publikationer som använder Nätet
för att snabbt, effektivt och gratis sprida sitt budskap.
På samma sätt som den analoga tidens bulletiner och
nischade specialtidskrifter drivs de ofta av entusiaster. De bidrar
med sin närvaro till en mångfald som de etablerade
medierna inte mäktar med.
KB, Kungliga Biblioteket, har ett register med flera elektroniska
publikationer, Svensk
periodica online.
Netjournalistik
Svårigheten med att få lönsamhet på
Nätet sätter effektivt stopp för alla planer på
utgivning av renodlade nättidningar. Ett resultat av detta
blir att det blir svårare att utveckla en journalistik anpassad
för Nätet.
Att överföra texter avsedda för en papperstidning
till en webbsajt på Nätet med hjälp av publiceringsverktyg,
enligt principen "Author Once, Publish Many Times",
är inte detsamma som att utveckla form och innehåll
för det nya mediet.
Økonomiens bremseklods
Internet är ett alldeles utomordentligt verktyg att användas
i journalistiskt syfte. Snabbt och effektivt står det till
tjänst dygnet runt. Det erbjuder stora mängder förstahandsinformation,
snabba kontakter och oväntade möten.
Så används det också dagligen av svenska journalister,
även om det fortfarande finns mycket att utveckla. Inte minst
när det gäller form och innehåll i nätjournalistiken.
Och fortfarande domineras den nya svenska arenan av de gamla
aktörerna. Mediernas dåliga ekonomi och tidigare misslyckanden
med att få ekonomin att gå ihop för nätsatsningarna
sätter stopp för nya projekt på Nätet.
Bemærk:
Vi prøver at linke præcist. Men konsekvensen kan
af og til være, at brugerne møder et dødt
link, fordi stoffet siden er blevet flyttet til en ny plads på
netstedet. Så må I prøve at lede lidt på
stedet.
|