|
|
Hvor produceres hvad - af hvem og for hvem?
|
Dagens digitale medieverden giver ny svar
Af Nikos Markovits, inetmedia@inetmedia.nu,
medlem af eJours redaktionsgruppe
Den analoga världen lämnar plats för den digitala
verkligheten. Kreativitet och utveckling är nyckelorden.
Men övergången från det gamla till det nya ger
upphov till flera frågor.
Med utgångspunkt från artikeln "Gamle
aktører i ny arena", eJour nr 21, beskrives här
möjligheter och problem i den nya mediemiljön.
"Author Once, Publish Many
Times"
Medielandskapet växer snabbt. Nya medier öppnar nya
möjligheter. Medieindustrin söker hela tiden nya vägar
och kanaler för att nå ut till publiken. Publiceringstekniken
spelar en allt viktigare roll när behovet av innehåll
till de nya kanalerna blir allt större. Men det ska helst
inte kosta mycket, och det ska gå fort att producera materialet.
En papperstidning kan köpas i närmaste tidningskiosk.
Men nyheter distribueras även genom andra kanaler t.ex
digital-tv, radio, webbradio, webb-tv, wap, handdator eller text-tv.
2 av 3 dagstidningar finns på Nätet. Den svenska
nyhetsbyrån TT (Tidningarnas Telegrambyrå) erbjuder
flera olika digitala tjänster
som är plattformsoberoende och som "med hjälp av
avancerad kodning skräddarsyr TT tjänster och lösningar
för att de ska passa dina behov."
Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter ska i mars
månad börja distribueras även digitalt i pdf-format.
Självklart används samma material på flera
olika plattformar, inte bara när det gäller digital
distribution av hela tidningen. Artiklar från papperstidningen
publiceras även på webben. En nyhet hamnar först
på webbplatsen och några timmar senare kommer den
med i nästa upplaga av papperstidningen. En intervju i webb-tv
blir till artiklar i tidningen eller på webben.
Men en nyhet är en nyhet, budskapet förändras
inte, oavsett var det publiceras. Varje kanal erbjuder sina egna
möjligheter och har sina egna begränsningar. Nyheten
kan publiceras i lika många olika format som distributionskanaler.
En kort rubrik i mobilen, en längre analys på papper
eller på webben, en text i ett nyhetsbrev, en radiointervju
eller ett videoklipp.
Hvem producerer hvad, for hvem?
Tre frågor blir extra intressanta när en journalistisk
produkt paketeras om och presenteras på flera olika plattformar:
Vad är huvudprodukten?
- Är det tidningsartikeln i dess linjära format?
- Är det webbversionen med sina länkar och sin interaktivitet?
- Webb-tv:n?
- Det elektroniska nyhetsbrevet?
Eller är alla versioner delar av en och samma produkt
och kompletterar varandra?
Vem är upphovsmannen?
Journalisten som skrev den första texten, redigeraren
av papperstidningen, webbmakaren som anpassade materialet till
webben? Civilingenjören i publiceringsteknik som ansvar för
systemet som producerar de olika versionerna? Självklart
är alla delaktiga och alla behövs.
Vem är publiken?
Journalister skriver för sin publik. Men det är långt
ifrån säkert att samma människor som läser
tidningen loggar in på webbplatsen, prenumererar på
nyhetsbrevet eller beställer nyheter i mobilen. Flera kanaler
ger inte automatiskt större publik.
Vem producerar vad, för vem?
Frågorna är inte nya. Journalister har ställt
dem i alla tider. Men svaren är inte så självklara
längre. Gränserna har förflyttats och verkligheten
blivit mer komplex.
Teknikken
Listan
på publiceringsverktyg som erbjuds på den svenska
marknaden är relativt lång.
Ett har de gemensamt: De vill göra livet lättare
för den som vill publicera information på Nätet.
Det som förvånar mest efter en genomgång av systemen
och deras kunder är att så många fler än
bara medieföretag satsar på ett professionellt publiceringsverktyg.
Förresten handlar det inte längre enbart om publicering
på webben. Ett av verktygen, det svenska Polopoly,
som används av flera stora aktörer, Dagens
Nyheter, Sveriges Television,
Aftonbladet, Expressen
och Göteborgs-Posten erbjuder
många ytterligare funktioner.
Metatjenester
Internet och olika publiceringsverktyg har även öppnat
vägen för en ny typ av metatjänster där tekniken
styr resultatet. Den största och mest omskrivna tjänsten
är Google News. En
annan variant på samma tema prövas i det akademiska
projektet Columbia
Newsblaster.
Det har funnits och finns fortfarande flera Skandinaviska metatjänster
som baseras på samma tema.
Två norska varianter som publicerar rubriker från
och länkar till andra medier är TV2
Nyhetskiosken och Nyheter.
I Danmark fick t.ex. Newsbooster och Visator baserade på
samma princip problem med Danske Dagblades Forening (eJour nr
22 "Dybe links ulovlige
på snævert felt").
I Sverige erbjuder flera tidningar sina rubriker som kan läggas
in gratis på andra webbsidor.
En annan sida av den tekniska utvecklingen är att den
öppnar nya möjligheter för medier som vill använda
flera plattformer som kompletterar varandra. Ett färskt exempel
här i Skandinavien är Danmarks Radios Filmland
-- nytt filmmagasin på tre medier, som startade den 24 februari.
Indholdet
Alltfler medier runt om i världen går över
till dygnet-runt-publicering på Nätet med den globala
publiken som målgrupp. "Updated every minute of every
day" skryter BBC News på sin
första sida.
Verktygen underlättar processen. Journalisterna har tillgång
till mycket mer material från många fler källor,
snabbt, billigt och effektivt. Samtidigt blir den nödvändiga
tiden för den kritiska granskningen, faktakontrollen och
eftertanken, allt kortare.
I denna hjul som snurrar i allt snabbare takt riskerar en journalist
som kräver tid för faktakontroll och eftertanke att
uppfattas som en bromskloss, som dessutom kostar pengar. Nu när
myndigheten eller företaget har skaffat ett kompatibelt publiceringssystem
som kan stå till tjänst med innehåll.
Hur många journalister är beredda att ta risken
att betraktas som bromsklossar och ett nödvändigt ont
av sina redaktionsledningar? Megafonjournalistik, fragmenterat
och urvattnat innehåll, sämre faktakontroll kan vara
det alternativ man väljer istället.
Bemærk:
Vi prøver at linke præcist. Men konsekvensen kan
af og til være, at brugerne møder et dødt
link, fordi stoffet siden er blevet flyttet til en ny plads på
netstedet. Så må I prøve at lede lidt på
stedet.
|