 |
|
|
|
|
Betalingstjenester betaler sig
|
Overskud på Nordens største netavis Aftonbladet
Af Nikos Markovits, inetmedia@inetmedia.nu,
medlem af eJours redaktionsgruppe
År 2003 blev ett rekordår
för Aftonbladet. Årsredovisningen, som presenterades i
februari, visade att tidningskoncernen gjorde sitt bästa resultat
i tidningens 173-åriga historia. Omsättningen
klättrade upp till 1.897 miljoner Skr och vinsten till 235
miljoner Skr ().
Aftonbladet Nya
Medier, som ingår i koncernen och står bakom sajten aftonbladet.se, gick också
med vinst, 2,2 miljoner Skr på en omsättning
om 82 Skr. Året innan gjorde företaget bakom Skandinaviens
största nyhetsportal en förlust på 9,9 miljoner Skr.
Annoncer og
tjenester
Mats
Eriksson, vd för Aftonbladet Nya Medier förklarar vinsten
så här:
"Jag skulle säga att den beror på två saker, dels att
annonskonjunkturen har svängt, den är på väg upp,
dels beror vinsten på våra betaltjänster som vi
introducerade under 2003."
Aftonbladet Nya Medier erbjuder idag flera olika betaltjänster:
Viktklubben
startade i april förra året och på ett halvår
fick tjänsten 55.000 prenumeranter. Den siffran har nu ökat
till 70.000, framförallt efter årsskiftet när folk
skulle uppfylla sina nyårslöften och gå ner i vikt.
I november 2003 var det dags för Aftonbladet Plus, ett paket av
sju nya betaltjänster.
"Introduktionen av Aftonbladet Plus i november har inte påverkat
2003 års resultat," säger Marianne
Schvarcz, redaktionell utvecklingschef på Aftonbladet Nya
medier. "Vi har fått in prenumeranter, men vi har också
haft höga utvecklingskostnader för tjänsterna. Men
vår första betaltjänst, Viktklubben,
har definitivt bidragit till resultatet."
Mats Eriksson berättar att Aftonbladet Nya Medier siktar på
100.000 betalande prenumeranter för samtliga sina tjänster
fram till årets slut. Men han vill inte redovisa exakt hur
många prenumeranter Aftonbladets Plus, paketet med de sju
betaltjänsterna, har just nu, tre månader efter
introduktionen:
"Vi har valt att ligga lågt med siffrorna. Konkurrensen hårdnar,
det finns flera som vill starta liknade tjänster. Vi går
dessutom in i en ganska intensiv kampanjfas för de här
tjänsterna nu," säger vd:n Mats Eriksson.
Lang
udviklingsproces
Marianne Schvarcz lägger till att Aftonbladet betaltjänster
går över förväntan bra, men än så
länge vill man behålla siffrorna för sig själva.
Men hon berättar gärna om hur tjänsterna har kommit till:
"Det tar långt tid att utveckla nya tjänster. Man
måste bestämma sig för vad man ska ha. Frågorna
är många: Ska det vara enstaka tjänster eller ska man
erbjuda ett paket av tjänster? Vad ska man ta betalt för? Ska
man ha stora sajter?
Att komma fram till en linje som man tror på när allt
är nytt, har varit en resa som har varit både lång och
svår. Det är inte givet vad man ska göra när det
handlar om oprövad mark, när man är först att
utveckla nya tjänster. Ingen som vi känner till har gjort som
vi."
Några av betaltjänsterna är en vidareutveckling av
sajter och sidor som har funnits tidigare i aftonbladet.se där man
ville göra mer än vad man gjorde innan. Så är
fallet med Plus-tjänsterna Mat + vin och med TVtablå.
Innehållet i samtliga tjänster är featurebetonat, en
parallell till papperstidningens olika bilagor som också kostar
extra att köpa när man köper tidningen. Det handlar dock
inte om elektroniska versioner av papperstidningens bilagor.
På
journalistisk grund
Kalle Jungkvist, nättidningens chefredaktör, påpekade
inför tjänsternas lansering i november ifjol att det är
journalistiken som ligger till grund för Aftonbladet
Plus.
Marianne Schvarcz menar också att Aftonbladet Plus har en klar
journalistisk tonvikt, till skillnad från andra tjänster
på Nätet:
"När vi t.ex. gör en dejting-sajt då
är det inte bara att låta folk lägga upp sina egna
sidor, se till att det finns matchning, att det skickas meddelande och
att folk träffar varann, utan om att vi skriver mycket artiklar
runt omkring. Vi har också experter som skriver. På liknade
sätt gör vi på tjänsten Mat + vin. På Tvtablån vi
lägger in våra egna filmrecensioner. Som Plus-prenumerant
får man också tillgång till flera funktioner
och fördjupning på de vanliga Aftonbladet.se-sidorna.
Visst finns det tjänster som inte har journalistisk inriktning,
som t.ex. en mejltjänst,
men de finns där som en service till prenumeranterna. En extra
tjänst som erbjuds är spelet Football Manager,
ett Online spel.
Fremtiden
Aftonbladet Nya Medier gick med vinst 2003. 2,2 miljoner är inte
mycket pengar, om man tittar på hela koncernens rekordvinst
på 235 miljoner. Men det är en viktig signal som
berättar att det är möjligt att gå med vinst
på Nätet. Men då gäller det att erbjuda
tjänster som folk är villiga att betala för.
Det är betydligt billigare att producera en tidning på
Nätet än att trycka den på papper. Men är det
tillräckligt lönsamt att driva en nättidning? I så
fall, varifrån ska inkomsterna komma?
På Nordens
största nättidning pågår ett intressant
experiment. Det finns all anledning att följa aftonbladet.se och
dess utvecklingen de närmaste åren.
Netavisens
baggrund
Nättidningen firar i år sitt 10-års jubileum. 1999
blev aftonbladet.se ett eget bolag
inom Aftonbladet-koncernen. Idag jobbar 55 personer i Aftonbladet Nya
Medier med nättidningen och med nyheter som distribueras genom
olika kanaler, t.ex. webbradio, webb-tv och text-tv. Nyhetsportalen har
cirka 700.000 unika webbläsare och cirka 1,3 miljoner besök
varje vardag.
Det är annonskonjunkturen och betaltjänsterna som givit
aftonbladet.se en vinst för 2003. År 2000 redovisade
Aftonbladet Nya Medier vinst, 2001 och 2002 blev det förlust.
Aftonbladet-koncernen ägs
till 50,1 procent av Landsorganisationen, LO och till 49,9 procent av
den norska koncernen Schibsted som även har det fulla industriella
och ekonomiska ansvaret för Aftonbladet.
Bemærk:
Vi prøver at linke præcist. Men konsekvensen kan af og til
være, at brugerne møder et dødt link, fordi stoffet
siden er blevet flyttet til en ny plads på netstedet. Så
må I prøve at lede lidt på stedet.
|
|
|
|
|
|