 |
|
|
|
|
Nettets styrke: Vi bestemmer selv
|
Svensk diputats om nyhedsvanerne på nettet
Af Nikos Markovits, inetmedia@inetmedia.nu,
medlem af eJours redaktionsgruppe
Hvad er det, der skaber svenskernes nyhedsvaner på nettet? Vil
netnyhederne efterhånden erobre læsere fra andre medier?
Annika
Bergström, forsker ved JMG
(Institutionen för Journalistik och Masskommunikation) på
Göteborgs universitet, offentliggør før sommeren sin
doktorafhandling, der kan give svar på de spørgsmål.
eJours medarbejder i Sverige Nikos Markovits har talt med Annika
Bergström om hendes forskning, nettet og nyhederne.
Intereresse
for nettet
Hur kommer det sig att du blev
intresserad av nyheterna på
Nätet?
"Det hela började med ett generellt intresse för
Internetanvändning och sen har jag mer specifikt gått in
på nyheter. Det är vad min avhandling, som snart ska vara
färdig, handlar om. Där tittar jag på nyhetsvanor
på Internet och i andra media, för att se om
nätnyheterna har tagit över från andra medier.
Jag har fokus på Internetnyheter och på vad folk
säger att de gör. Jag mäter inte trafik på sajter,
utan frågar folk ”hur ofta brukar du besöka följande
sajter”. Då svarar folk ”sju dagar i veckan, sex dagar i veckan”
etc.
Jag också varit ute på nätet och skapat fokusgrupper
i chat-miljö och jag har frågat ett antal
nätnyhetsanvändare om vad de gör och varför, hur de
tänker."
Ligger og venter på os
Varför läser folk nyheter
på nätet?
"Det grundläggande är att nyheterna finns där och
väntar på en, t.ex. när man kommer till jobbet. Man kan
snabbt få en uppdatering och man kan själv bestämma
när man ska göra det."
Det är snabbheten och
mångfalden?
"Framför allt är det att man själv styr, det är
oerhört viktigt. Jag bestämmer själv när jag ska
läsa nyheterna. Jag behöver inte titta på TV halv
åtta på kvällen (Rapport,
Sveriges största nyhetsprogram
sänds 19.30) och behöver inte läsa tidningen, utan jag
kan få senaste nytt när jag kommer till jobbet och
slår på datorn.
I min forskning har jag tittat på allmänna, dagliga
nyheter. Det finns oerhört mycket nischnyheter inom t.ex.
sport och ekonomi, men dem har jag lämnat åt sidan."
Nyheter på nätet
från en tidning betyder att tidningen
måste ha en webbsajt. Är en webbsajt ett 'måste'
för en papperstidning i dag?
"På längre sikt blir webbsajterna nödvändiga
för alla tidningar. Men tidningarna behöver tänka efter
vad de gör på Nätet. De som inte vet vad de gör
där, de lyckas inte lika bra."
Räcker det? Sundsvalls Tidning, den
första svenska tidning som började ta betalt på
Nätet, visste vad de ville, men de tvingades sluta med sin modell.
"Problemet med Sundsvalls Tidning var att de inte tog reda på om
folk ville betala. Precis som i alla andra branscher så var
tilltron oerhört stor i mitten och slutet av 90-talet. Alla
hoppade på tåget, men nästan ingen visste vart det var
på väg, hur fort det skulle gå, eller för den
delen var man skulle stiga av. Man vågade inte låta bli,
men man visste inte riktigt hur och vad det var frågan om.
Tidningarna var inte ensamma om detta. Flera andra branscher
drabbades, t.ex. alla som ville sälja mat eller kläder
på Nätet. Det fanns ingen därute som ville köpa."
Hvem skal
betale for hvad?
Vem ska betala för nyheterna
på Nätet?
"Det här är ett jättestort problem som inte bara
berör nätnyheterna. I Stockholm finns två dagliga
gratistidningar, Metro och Stockholm City. Folk börjar
uppfatta nyheter som
gratis.
Det var en kvinna i en intervjuundersökning som sa att ”det
är väl en demokratisk rättighet att få nyheterna
gratis”.
Det här förändrar sakta synen. Om man vill tjäna
pengar, får man hitta andra typer av tjänster att ta betalt
för. Aftonbladet tar väl betalt för Viktklubben?
Men jag tror inte att man kommer att ta betalt för ett dagligt
nyhetsflöde, det är ingen som vill betala för det."
Mere
registrering
Flera utländska tidningar, nu
senast The Guardian, kräver att folk
registrerar sig för att få tillgång till en del av
sajtens innehåll, även om det är gratis. Tror Du att
svenskarna kommer att registrera sig för att få komma in
på en sajt och läsa artiklarna?
"Det är svårt att spekulera i det, men jag tror vi kan
förvänta oss det på lång sikt. Jag tror att de
som är unga nu gör det automatiskt, medan de som är
äldre inte riktigt tänker i dessa banor.
Är man 20 år är det fullt naturligt att registrera
sig på sajter, och då kan man registrera sig på DN eller GP eller Aftonbladet också.
Mycket är en generationsfråga. Det är
därför man nu tror att utvecklingen kan komma att gå
mycket långsammare än vad man trodde för tio år
sen. Hade vi trott på vad som sades för tio år sen,
så hade vi snart inte haft någon papperstidning kvar. Det
var ju det man förutspådde i mitten av 90-talet."
Papiret
forsvinder gradvis
Men kommer den dagen då vi inte
har några papperstidningar
kvar?
"Nej, jag tror inte att det kommer en bestämd dag, jag tror att
det är en process som kommer att ta väldigt lång tid.
Men jag tror att mina barn och barnbarn kanske inte kommer att
läsa en papperstidning, sådan som jag känner den.
Däremot kommer de kanske att läsa tidningen på ett
e-papper.
I
framtiden blir det nog svåra definitionsfrågor kring vad en
tidning är för någonting.
Behovet av att ta del av nyheter kommer alltid att finnas kvar. Och
man kommer att både vilja läsa, lyssna och titta. Men
frågan är om detta smälter ihop, om man till sist bara
har en enda fysisk apparat som ger en tillgång till allt detta."
Andra medier då, hur
påverkas de av Nätet idag?
"Hittills, såvitt jag kan se, så står de
förhållandevis opåverkade, om man ser generellt till
hela befolkningen.
Men om man går in och tittar på specifika grupper, t.ex.
unga medelålders, högutbildade högre
tjänstemän och akademiker som har använt Internet under
en längre period, i den gruppen har tidningsläsningen minskat
signifikant. Och det är de här människorna som jag har
intervjuat som säger: ”Jag hinner inte läsa tidningen, jag
jobbar, jag har barn och familj. Nätnyheterna är smidigare,
dem kan jag hitta när jag vill”.
Där finns en riskgrupp, sett ur tidningarnas perspektiv. Och sen
tror jag att man ska betrakta alla unga människor, de som är
15-20 år, som en riskgrupp för papperstidningarna.
Däremot är de inte en riskgrupp för nyhetsbehovet.
Så i ett kortare perspektiv så dör inte
papperstidningarna nästa år heller. Men i ett längre
perspektiv så händer det någonting. Men det blir ingen
revolution från den ena dagen till den andra."
Læser kun
lidt selv
Läser du själv
papperstidningar?
"Ja, jag läser papperstidningar."
I samma utsträckning och
på samma sätt som tidigare?
"Ja, det gör jag. Men jag läser väldigt lite
papperstidningar, för jag har så lite tid. Jag är ingen
stor nyhetskonsument överhuvudtaget. Det är mest radion som
jag hämtar min information från. Men jag läser
papperstidningen på kvällen.
De flesta har nog behållit sina vanor, det är inte
så många som överger de traditionella nyhetsmedierna
och säger att de klarar sig helt och hållet med Internet,
men jag tror att de kommer att bli fler och fler. I min generation har
man tidning. Man har inte tidning när man är mellan 20 och 30
år, men sen skaffar man hus, man och barn, Volvo och
tidningsprenumeration. Det här kommer inte mina barn att ta
för givet."
Nej, det blir väl bredband i
stället?
"Ja, så kommer det väl att bli. Tekniken kommer att
få betydelse, framför allt för nyhetskonsumtionen. Jag
ser oerhört tydligt att nätnyhetsanvändningen är
mycket mer utbredd bland personer som har bredband."
Summa summarum
Den stora revolutionen som man förutspådde för 8-10
år sen blev aldrig verklighet. I stället startade en process
där nätmedier tar över fler och fler läsare
från traditionella tidningar. En process som fortskrider sakta,
men säkert. Papperstidningarna kommer inte att dö i morgon
heller.
Men riskgrupperna ur en tidnings perspektiv kan definieras
tydligt:
En uppväxande generation som aldrig blir prenumeranter
på papperstidningar. Högutbildade högre
tjänstemän och akademiker som har använt Internet en
längre tid och som har minskat sin tidningsläsning. Allt
detta samtidigt som allt fler börjar betrakta gratis nyheter
på Nätet som en demokratisk rättighet.
Bemærk:
Vi prøver at linke præcist. Men konsekvensen kan af og til
være, at brugerne møder et dødt link, fordi stoffet
siden er blevet flyttet til en ny plads på netstedet. Så
må I prøve at lede lidt på stedet.
|
|
|
|
|
|