 |
|
|
|
|
Ytringsfrihed under ansvar
|
Sådan lyder model Sverige, når det gælder debatsider
på nettet
Af Nikos Markovits, inetmedia@inetmedia.nu,
medlem af eJours redaktionsgruppe
I marts 2002 blev chefredaktør og ansvarlig udgiver af
svenske Aftonbladets netavis, Kalle Jungkvist idømt en betinget
dom og 36.000 kr i dagbøder på grund af fire racistiske
indlæg på netavisens debatsider (omtalt i eJour
april 2002). eJours Nikos Markovits i Stockholm har kigget i
bakspejlet på begivenhederne dengang og ser på nogle
svenske mediers debatsider i dag.
Forår
2002: debat lukker
Den 7 mars 2002 stängde aftonbladet.se sina Tyck
till-sidor. Så här berättade
tidningen om skälen till sitt beslut att stänga sina
debattsidor på Nätet:
”Ansvarige utgivaren för Aftonbladets nättidning, Kalle
Jungkvist, dömdes på torsdagen (den 7 mars) för hets
mot folkgrupp. Stockholms tingsrätt fastställde
straffet till villkorlig dom och 36 000 kronor i dagsböter
för de fyra rasistiska debattinlägg som av misstag
publicerades på aftonbladet.se i oktober 2000. Tingsrätten
ansåg att Jungkvist ensam bär ansvaret för de
inlägg som av misstag slank igenom redaktionens
övervakningssystem”.
Kalle
Jungkvist själv var mycket kritisk och befarade att domen mot
honom kommer att resultera i ”minskad möjlighet att skapa opinion”.
Aftonbladets dåvarande politiska chefredaktör Helle
Klein befarade att ”konsekvenserna blir enorma för alla medier
och seriösa nätpublicister”.
Riksdagsledamoten Åsa
Torstensson menade att det är ett stort steg bakåt
för demokratin.
Men tidningen Journalistens chefredaktör Martin Jönsson var
delvis av en annan åsikt. I sin ledare i Journalisten veckan
efter domen, Aftonbladets
sårade heder, skriver han: ”Än är debatten inte
död. Sedan domen föll har jag läst 600-700 kommentarer
till den på olika debattfora och e-postlistor. Bara på
Aftonbladet.se hann det komma in 90 kommentarer innan debatten
stängdes ner i fredags.”
Det blev ingen omfattande debatt om domen mot aftonbladet.se. Tidningen valde
att inte överklaga domen till högre instans, något som
man motiverade med ”domen följer gällande lagstiftning”.
Några veckor senare var Aftonbladets debattsidor
igång igen.
Forår
2004: Ytringsfrihed under
ansvar
Idag, två år senare, finns det gott om debattsidor på
Nätet, publicerade på tidningarnas webbplatser. Men
tidningen kräver att användaren ska avstå från
inlägg som t.ex. är rasistiska, sexistiska eller på
annat sätt diskriminerande eller brottsliga. Man
förväntar sig att användarna ska respektera reglerna
eller så hamnar inlägget i papperskorgen när det
upptäcks, före eller efter publiceringen.
Yttrandefrihet under ansvar, en välkänd och mycket 'svensk'
modell, gör sig gällande på Nätet.
En snabbinventering av flera webbplatser bekräftar det:
Diskutera heter
Aftonbladets debattsidor idag. Alla kan läsa inläggen, men
för att kunna skriva måste man registrera sig. Redaktionen
går igenom inläggen före publiceringen. Det man
måste ange är förnamn, efternamn, ett lösenord och
en fungerande e-postadress. Man förbinder sig att följa en
rad regler och kan publicera sina inlägg anonymt. Användare
informeras vid registreringen om att man ”kan debattera under ett taget
namn, men IP-nummer och e-postadress gör att dina inlägg kan
spåras till dig personligen”. Samtidigt får man veta att
enligt grundlagen garanteras samtliga deltagare full anonymitet. Det
finns ingen information om vem som är juridiskt ansvarig, men
eftersom lagstiftningen inte har ändrats sedan domen för
två år sedan, bör ansvaret ligga på den
ansvarige utgivaren.
Synpunkt kallar Svenska
Dagbladet sitt debattforum på nätet. Användarnamn,
lösenord och e-postadress ska man fylla i för att få
delta med egna inlägg i debatten. Reglerna liknar de som
Aftonbladets Diskutera har. Samma anonymitet gäller, även om
man uppmanas att skriva under sitt eget namn. Det juridiska ansvaret
är rimligt att anta att det axlas av ansvarig utgivare.
Sveriges Television (SVT) driver just nu inget debattforum. Men
företaget erbjuder ofta möjlighet att i en chatt
ställa frågor till programledare eller gäster i ett
program, eller framföra synpunkter. Alla texter passerar en
moderator som väljer ut vad som ska skickas vidare. SVT publicerar
också en lång lista med regler
för sina chattar. Bl.a. en regel om att företaget kommer att
kräva skadestånd om SVT döms till att betala
skadestånd, på grund av något inlägg på
chatten.
är andra debattsidor som svenska dagstidningar driver. Reglerna
är likartade, ansvaret för innehållet ligger på
redaktionen, att döma av de olika skrivningarna på
webbsidorna.
Andre modeller
Däremot lägger Passagens Debatt
ansvaret helt
på användaren:
”Du är själv ansvarig för dina inlägg och kan
ställas till svars för dem. Allt du skriver samt IP-nummer
loggas och kan användas vid en ev. anmälan om missbruk”.
Passagen kommer på tredje plats i statistiken, när det
gäller antalet besökare.
Det finns flera olika modeller och lösningar som andra medier och
sajter erbjuder på Nätet. Att kommentera publicerade
artiklar är en modell som bl.a. Dagens
Industri, Computer Sweden
och tidningen Resumé
tillämpar.
Att publicera egna debattartiklar kan man göra på Sourze, ”en
tidning som gör tvärtemot alla andra tidningar” och
låter läsarna, mot betalning, publicera egna artiklar.
Udgivelsesbevis
eller persondatalov
Den 1 januari 2003 fick ansvariga för webbsidor möjlighet att
ansöka och få utgivningsbevis. Med utgivningsbeviset i
handen har man å ena sidan samma skydd som vanliga
papperstidningar har, å andra sidan är man som ansvarig
utgivare för webbplatsen, juridiskt ansvarig för webbplatsens
innehåll. Det statliga Radio- och TV-verket är ansvarig
myndighet och informerar
om utgivningsbeviset på sin webbplats.
Som registrerad papperstidning eller webbsajt är man också
undantagen från de rätt så absurda bestämmelserna
i Personuppgiftslagen, PUL, som av
många anses som ett större hot mot yttrandefriheten på
Nätet än domen mot aftonbladet.se för två år
sedan.
Men för vanliga människor som inte vill registrera sina
webbsidor mot en avgift av 2.000 kr, bli ansvariga utgivare och slippa
PUL:s bestämmelser, kan situationen bli absurd. Som t.ex. historien om
Bodil och kyrkovaktmästaren som skadat foten. Den har behandlats
av två svenska domstolar och dessutom hamnat i EG-domstolen
för yttrande.
Nybyggerne i
cyberspace
Domen mot aftonbladet.se slog fast att ansvarig utgivare har det
juridiska ansvaret över innehållet på webbplatsen.
Den har inte avskräckt pressen från att öppna
debattsidor för allmänheten.
Men budskapet från Stockholms tingsrätt har gått fram.
Alla tidningar har idag regler för debatterna. Om dessa regler
respekteras, om den svenska modellen ”yttrandefrihet under ansvar”
fungerar fullt ut på Nätets debattsidor är inte
kartlagt. Däremot har ingen ytterligare blivit fälld i
domstol för liknade brott efter domen mot aftonbladet.se år
2002.
"Där ute i cyberrymden råder nybyggaranda" skrev
journalisten Nils Funcke på Dagens Nyheters ledarsida i juni
förra året. Den lösning han föreslår är
enkel: "det krävs att de etablerade medierna förmår att
använda och överföra pressetiken på Internet". Men
där är vi inte än.
Bemærk:
Vi prøver at linke præcist. Men konsekvensen kan af og til
være, at brugerne møder et dødt link, fordi stoffet
siden er blevet flyttet til en ny plads på netstedet. Så
må I prøve at lede lidt på stedet.
|
|
|
|
|
|