 |
|
|
|
|
Big Brother er borgerne selv
|
Citizen journalism slog igennem under London-terroren
Af Nikos Markovits, inetmedia@inetmedia.nu,
medlem af eJours redaktionsgruppe
Journalistikken på nettet skød ny aflæggere under
sommerens bombeangreb i London. Professionelle journalister er ikke
længere ene om at nyhedsrapportere. Borgere med kameratelefoner
og mini-computere udgør den store kollektive overvågning,
og de kan som øjenvidner, udartet til paparazzi, komme til at
ændre fremtidens medielandskab radikalt.
eJours Nikos Markovits har set tilbage på London-terrorens
dækning på nettet og den efterfølgende debat om den
såkaldte borgerjournalistiks (citizen journalism)
indtræden i nyhedsbilledet.
Kamera-overvågning
Det finns ett
välutvecklat system för kameraövervakning i Londons
transportsystem. Antalet kameror som ingår i systemet är mycket
stort: 6.000 videokameror övervakar tunnelbanan och på
85 procent av alla Londons 8.000 bussar finns 6 till 12 kameror per
buss.
Totalt lär det finnas 500.000
övervakningskameror i London och varje Londonbo fastnar i 300
olika kameror varje dag.
Men det var privatpersoners kameratelefoner och bloggar som var
först med att förmedla ögonblicksbilder och
berättelser på Internet när Londons transportsystem
attackerades den 7 juli. En ny form av journalistik, citizen
journalism, gjorde en magnifik entré på arenan.
Første
mobilfoto
En av de första indikationerna på att någonting
allvarligt hade hänt i Londons tunnelbana kom med en BBC:s Breaking News Alert
(e-post) och med tidstämpeln "7 Jul 2005 09:43:33 +0100 (BST)".
Det kortfattade meddelandet löd: "Number of Tube stations in
London are evacuated after reports of a loud bang near Liverpool Street
station which may be due to power surge".
Adam Stacey som var på en av tunnelbanevagnarna där en av
bomberna hade exploderat tog en bild med sin kameratelefon. Han skickade den
med e-post från kameramobilen till sajten moblog.co.uk. Bilden fanns på
Nätet en kort stund senare (om tidsangivelsen på bilden
stämmer var klockan 10.24 när bilden publicerades, mindre
än en halvtimme efter BBC:s Alert) och var kanske den första
som publicerades från terrorattackerna.
Många fler bilder och videoklipp skulle följa. Vanliga
människor dokumenterade de dramatiska händelserna och
bilderna hittade snabbt vägen till TV:s
nyhetssändningar och tidningarnas
förstasidor.
20.000 mails
på 24 timer
BBC News berättar att de tog emot nära 1.000 bilder
och 20 videoklipp. Dessutom, under de första 24 timmarna tog
redaktionen emot 20.000
texter med e-post.
När det gäller bloggar finns en uppgift från
tjänsten Technorati som anger att mer än 1.300 texter
om attackerna hade publicerats i olika bloggar på mindre än
en halvtimme efter explosionerna i tunnelbanan.
Washington Post publicerade redan den 7 juli en
serie bilder, flera av dem från kameratelefoner i
tunnelbanan.
The New
York Times skriver också om ögonvittnens kamerabilder
och bloggar, denna alternativa källa i nyhetsrapporteringen.
Till tidningen säger Dan Gillmor att
bilder och texter som publiceras på nätet av vanliga
människor i samband med stora händelser kommer att
förändra rapporteringen i de traditionella medierna och
tillägger: "The mainstream news media should search those postings
and point their readers to the best ones."
I sin egen blogg berättar
Gillmor om hur han sökte sig till etablerade medier på
Nätet (i första hand BBC) men konstaterar att medierna
behöver 'citizen journalists' som bidrar med
ögonvittnesskildringar och bilder.
Men Gillmor håller inte helt med Tim Porter som i en intressant
analys drar slutsatsen:
"The first-day story no longer belongs to newspapers -- and hasn't for
a long time. It isn't even the property of professional journalists any
longer."
Bloggers
and Photographers Chronicle Chaos in London sammanfattar Wall
Street Journal och länkar till flera bloggar som kort efter
explosionerna den 7 juli började rapportera om attackerna.
Det är inte bara medierna som frågar efter bilder.
Londonpolisen har i flera veckor nu en stående förfrågan
på sin webbsajt: "We are appealing to anyone who may have
information, photos or mobile phone images to send them online."
Ophavsret og
etik
Men publiceringen av bilderna som ögonvittnen har tagit är
inte helt oproblematisk. Två typer av frågor har
aktualiserats i debatten:
1. Upphovsrätten. Vem
äger upphovsrätten till bilderna som publiceras? Hur hanteras
vidarepublicering av materialet? Hur löser man
ersättningsfrågorna?
En lösning är att anlita Scoopt.com, som startade i
början av augusti och som inbjuder allmänheten att sälja
sina mobilkamerabilder till medierna. Företaget står
för förmedlingen
från amatörfotografen till redaktionen och ersätter
fotografen med 50 procent av ersättningen som företaget
får
för publiceringen av materialet. Under sin första vecka
registrerade sig 1.200
amatörfotografer i företagets databas.
Enligt tidningen Financial
Times ersätter BBC News inte fotograferna för bilderna
som publiceras, till skillnad från Sky News som betalar normalt
frilansarvode.
2. Etiken. En fråga,
bland många, som tas upp i diskussionen: Hur långt kan man
gå i att uppmana
allmänheten att ta bilder och skicka in dem till medierna? Ska
man börja upprätta register över folk som är
villiga att fotografera, folk som blir kontaktade av TV-kanalen och
uppmanas att gå ut och fotografera när någonting
händer i närheten av där de bor?
Paparazzi?
Debatten om mediernas rapportering i samband med terrorattackerna i
London har börjat.
Kommer vanliga medborgare, utrustade med digitala kameror, videokameror
och kameratelefoner att bli städernas "citizen paparazzi", frågar sig
Mark Glaser i Online Journalism Review, mobilteleforna har för
alltid förändrat medierna, skriver BBC News,
terrorattackerna har fört televisionen in i ett okänt
landskap, konstaterar tidningen Press
Gazette. Tre texter som markerar att det som hände i London i
juli 2005 påverkar medielandskapet och journalistiken på
ett avgörande sätt.
Bemærk:
Vi prøver at linke præcist. Men konsekvensen kan af og til
være, at brugerne møder et dødt link, fordi stoffet
siden er blevet flyttet til en ny plads på netstedet. Så
må I prøve at lede lidt på stedet.
|
|
|
|
|
|