Svensk valg med nettet som medspiller

Af Nikos Markovits, inetmedia@inetmedia.nu, Inetmedia

• Partierna (de 7 stora)
• Medierna
• Innehållet på webbplatserna (medier)
• Finalen

Internettet gjorde for alvor sit indtog i valgkampen op til svenskernes valg til Rigsdagen 15. september -- både som nyt medie og som journalistisk værktøj.

Vi har bedt redaktøren af det velanskrevne Inetmedia, journalist Nikos Markovits, fortælle eJour om dette års brug af nettet i valgkampen, og da han skriver et, selv for danskere, let forståeligt svensk, har vi valgt at bibeholde originalsproget.

En valrörelse betyder att politiker är i stort behov av att kommunicera ut sitt budskap till väljarna. Journalisten blir en del i processen. Bevaka, granska och rapportera är det journalistiska uppdraget. Och i allt detta var Internet med, valåret 2002.

Partierna (de 7 stora)

De 7 riksdagspartierna har funnits på Nätet i flera år nu. På eftersommaren fick webbplatserna en ordentlig ansiktslyftning. Så kunde väljarna hitta partiets budskap på webbplatsen, utan inblandning av medier och journalister. Men även journalisterna fick bättre möjligheter att komma åt väsentligt material, snabbt, rationellt och i stora mängder. Ett par exempel på material på Nätet från partier (och andra):

• Partiprogram och valmanifest
• Valresultat och historik (från Valmyndigheten och Statistiska centralbyrån)
• Adresser och information om kandidater och partiernas organisation

Självklart erbjöd partierna speciella webbsidor med pressinformation:

• Pressmeddelanden
• Kontaktinformation för medier
• Elektroniska arkiv

E-post var en annan möjlighet. Till den elektroniska brevlådan kom vanliga pressmeddelanden, eller korta notiser när ny information hade lagts ut på webbplatsen. Flera partiledare skickade ut sina elektroniska nyhetsbrev med synpunkter och kommentarer som citerades i nyhetsrapporteringen.

För tryckta medier erbjöd webbplatserna även bilder, logotyper och valaffischer.

Nätet ingår förstås i partiernas valsstrategi och taktik, precis som all annan informationsverksamhet. Innehållsmässigt har informationen på webben eller i ett elektroniskt brev inte skilt sig från informationen i en tryckt broschyr eller ett faxmeddelande.

Men Nätet erbjuder mer:

Det är enklare att publicera informationen på partiets webbplats än att trycka en extra upplaga av en broschyr. En e-prenumeration är betydligt billigare än att faxa eller skicka samma material med snigelpost.

På mottagarens sida: Elektroniska dokument kräver inga kopieringsapparater, tar betydligt mindre plats och är lättare att sortera. En webbadress som leder till ett Online-arkiv eller databas kräver inget utrymme, varken på skrivbordet eller i bokhyllan.

Det främsta nackdelen i denna process med information på Nätet är ett välkänt fenomen: Information Overload. När spaltcentimeter eller sekunder spelar mindre roll, distribution och kostnader är ett mindre problem, då publiceras alldeles för mycket information.

Och i år var partierna mycket aktiva och medierna gav ovanligt stort utrymme åt valet. Både i den traditionella pressen, i radio och TV, och på Internet.

Medierna

Det har blivit en tradition att medier i samband med större händelser och evenemang öppnar speciella webbplatser. De stora medierna var tidigt ute med sina valsajter.

Det är för tidigt ännu att analysera årets satsningar. Inga uppgifter har publicerats än, men ett bestående intryck är att medierna i år gick ett steg vidare på webben. Detta gav en ny dimension till det redaktionella materialet.

Två exempel:

1. SR:s politikerundersökning

Sveriges Radio gjorde i samarbete med Statistiska centralbyrån och med material från Valmyndigheten en statistisk kartläggning av över 50.000 kandidater. Ekoredaktionen använde materialet i sina nyhetssändningar. Flera av radions aktualitets- och samhällsprogram hade inslag och sändningar utifrån resultatet av kartläggningen. Samtidigt med publiceringen i radion publicerades kartläggningen även på webbplatsen.

En hel webbplats växte upp. På webben kompletterades kartläggningen med texter och ljud från sändningarna i radion. Ett värdefullt dokument över årets valrörelse har skapats av undersökande journalister.

»SR:s politikerundersökning« är ett bra exempel på hur en journalistisk organisation kan använda Nätet. Och hur en journalistisk produkt får en ny dimension på Nätet.

2. Uppdrag Granskning

SVT:s (Sveriges Television) program Uppdrag Granskning stod för valets scoop i medierna. Med dold kamera avslöjades i programmet att flera politiker gav uttryck för främlingsfientliga åsikter, när de trodde att de pratade med en person som själv hade samma åsikter.

I efterspelet till programmet var det flera politiker som avgick. En politiker anklagade programmets redaktion att den hade klippt i en lång i intervju på ett sätt som förvanskade hans budskap. Redaktionen har som svar lagt ut hela den oredigerade intervjun på Nätet.

Att Uppdrag Granskning väckte sensation med sitt program kan inte ifrågasättas. Om programmet påverkade valutgången och bidrog till moderaternas katastrofval (flera politiker som uttalade sig i programmet var moderater) är svårt att bevisa. Däremot lär debatten om det journalistiska arbetssättet med dold kamera fortsätta ett tag till.

Innehållet på webbplatserna (medier)

Annars innehöll mediernas webbplatser en kombination av mediets eget material och en del annat som bara fanns på webben: enkäter, debatter, längre intervjuer, presentationer av partier, kandidater och program. Hela registret i den traditionella valbevakningen, fast i elektronisk form och oftast i en längre version.

Det kostar ju inte så mycket mer att ta in några extra texter eller länkar.

Flera medier gav också den osäkra väljaren möjlighet att få svar på vilket parti som hade samma eller liknade åsikter som han eller hon själv.

Finalen

För 8 år och 2 val sedan hade bara några stora redaktioner tillgång till valresultat på valnatten elektroniskt. I år, i finalen den 15 september kunde vem som helst, journalist eller inte, hitta allt siffermaterial på Nätet, samtidigt som det publicerades i direktsändning. I radio, på TV och på webben.

Valnatten var valmöjligheternas natt.

Att på Nätet ha tillgång till alla landets valsedlar, partier och kandidater, deras program och deras utspel, att kunna kontrollera vad en politiker har sagt och gjort de senaste fyra åren, öppnar stora möjligheter oss journalister. Men vi är inte längre ensamma om informationen.

Vem som helst kan logga in på Nätet och hitta samma information.

För några år sedan frågade jag en kollega som jobbar med research om han trodde att journalister skulle komma att behövas i framtiden, nu när alla får tillgång till Nätet. Han svarade att det är just mängden av information som gör oss så viktiga i framtiden.

Frågan är om vi klarar uppgiften och i så fall vad har vi att erbjuda.

De senaste siffrorna från dagens opinionsundersökning?

Eller analysen, det genomarbetade reportaget, reflektionen, fördjupningen?

I år var Nätet med, men mycket av hantverket och analysen var borta.

Bemærk:
Vi prøver at linke præcist. Men konsekvensen kan af og til være, at brugerne møder et dødt link, fordi stoffet siden er blevet flyttet til en ny plads på netstedet. Så må I prøve at lede lidt på stedet.