 |
|
|
|
Store brugertal, men små indtægter
Af Nikos Markovits, inetmedia@inetmedia.nu,
medlem af eJours redaktionsgruppe
"Webben
krossar TV-tittandet" kunde man läsa i nättidningen
Dagens PS nu i oktober. Det var en notis som presenterade en artikel
i Guardian Unlimited om en brittisk undersökning med
intressanta resultat: Internetanvändarna i Storbritannien
ägnar 3,5 timmar om dagen åt Internet och 2,8 timmar
åt TV:n. Men undersökningen kunde också konstatera att
"annonsvolymerna är fortfarande små", för att citera
Dagens PS.
Notisen i Dagens PS sammanfattar, även om det handlar om en
brittisk undersökning, på ett mycket träffsäkert
sätt de svenska nättidningarnas dilemma: populära
hos användarna men inte alltid en ekonomisk framgång.
Ta t.ex. Sveriges största nättidning aftonbladet.se. Sajten var
störst bland nättidningarna i september med sina 5.540.226
unika besökare. Ägaren är Aftonbladet Nya
Medier AB. 55 personer
producerar aftonbladet.se och distribuerar nyheter även via
digital-tv, radio, webbradio, webb-tv, wap, handdator och text-tv
(Kanal5). Men siffrorna berättar att bolagets omsättning
för år 2002 var 63 miljoner kronor och förlusten blev
9,9 miljoner kronor.
Begynder at
løbe rundt
Expressen.se intar plats nummer
två i septemberstatistiken, men tidningen berättar inte
på sin webbplats om sin ekonomi. Inte heller återfinns
uppgifterna om nättidningens ekonomi i fackpressen på
Internet.
Däremot är läget mer intressant när det gäller
nästa aktör:
Dagens Nyheters nättidning dn.se
intar tredje platsen bland nättidningarna i Sverige. Thomas
Thorhuus, chef för DN Nya Medier som står bakom dn.se, berättade
för Pressens Tidning i våras att DN:s nättidning
börjar bli lönsam. Bakom framgången ligger ökad
annonsförsäljning. Dagens Nyheter lyckades öka sin
annonsförsäljning för sin
nättidning, men förra året (2002) föll den svenska
dagspressens annonsintäkter med 7,2
procent.
Dn.se är troligen rätt så ensam om att redovisa vinst
för sin nättidning. En sökning
i Pressens Tidnings
artikelarkiv
på Nätet (sökord: nättidning vinst)
ger bara
två träffar. Artikeln om dn.se ovan är den ena. Den
andra berättar om att tidningen Svenska Dagbladet börjat ta
betalt för en del material i sin nättidning svd.se.
Få
forlanger betaling
Att kunna ta betalt på nätet är något som har
stått på många dagstidningars önskelista i flera
år nu. Tre av fyra vill ta
betalt på nätet skrev tidningen Dagens
Media i januari i år, men
ytterst få är framme vid målet än så
länge.
Listan över nättidningar som idag tar betalt för delar
av sitt innehåll, eller kräver prenumeration på
papperstidningen, är inte lång:
Men någon större ekonomisk framgång
för tidningar som tar betalt på nätet har inte
redovisats ännu. Istället
ser många tidningar satsningen som ett sätt att locka nya
prenumeranter till papperstidningen.
Net-pressestøtte?
Sökandet efter betalningsmodeller och branschstandard som ska
bringa lönsamhet i nättidningarna fortsätter. Inte bara
bland tidningars ledningar och i styrelserum. Även universitet
och högskolor deltar.
En annan finansieringskälla som har diskuterats de senaste
åren är statligt presstöd, på samma sätt som
för
en del papperstidningar.
Kanske kommer frågan upp i en kommande statlig
utredning. Men det
är inte självklart att staten går in och finansierar
webbtidningar i framtiden.
Nyt projekt
De svenska dagstidningarna är väl representerade på
nätet. Lönsamt eller inte, man ska finnas där.
Däremot saknar
Sverige fortfarande en allmäntidning som publiceras bara på
www.
Efter misslyckandet med projektet 24 timmar
har ingen annan vågat sig på ett nytt projekt med samma
inriktning.
Men viljan att komma ut på den virtuella arenan lever
fortfarande, om än med annat innehåll.
Ett färskt exempel från oktober 2003 är nyhetssajten Dagens PS med stark inriktning
på ekonomi och "sånt som påverkar företag, jobb
och ekonomier i förändring". Dagens PS distribuerar
nyheter (gratis) med
e-post. Bakom projektet står tre profiler med tidigare erfarenhet
från bl.a. tidningarna Vision och Finans Vision.
Det är inte mycket information som går att hitta på
nätet, om man är ute och vill orientera sig om de svenska
nättidningarnas ekonomi. Däremot kan man lätt konstatera
att hela branschen befinner sig i en uppförsbacke. Avsaknaden av
success stories i branschtidningarna talar sitt tydliga språk.
Bemærk:
Vi prøver at linke præcist. Men konsekvensen kan af og til
være, at brugerne møder et dødt link, fordi stoffet
siden er blevet flyttet til en ny plads på netstedet. Så
må I prøve at lede lidt på stedet.
|
|
|
|
|
|