e J o u r
FORSIDE
RIS, ROS, TIPS
MAILLISTE
ARKIV

Om eJour

Mit liv med Google

Efter kærlighed ved første blik tegner mødet mellem Google og eJours Nikos Markovits i Stockholm til at blive en livslang forbindelse

Af Nikos Markovits, inetmedia@inetmedia.nu, medlem af eJours redaktionsgruppe

Det hela börjar i mars 1995 när Sergey Brin och Larry Page möts på Stanford University. I sitt paper The Anatomy of a Large-Scale Hypertextual Web Search Engine skriver Googles grundare:

“In this paper, we present Google, a prototype of a large-scale search engine which makes heavy use of the structure present in hypertext. Google is designed to crawl and index the Web efficiently and produce much more satisfying search results than existing systems.” (pdf)

Prototypen indexerade 24 miljoner webbsidor. Året var 1998.

Det skulle dröja några månader till innan söktjänsten lämnade beta-testfasen den 21 september 1999.
Resten är historia.

Mit Google-liv begynder

Våren 1999 loggade jag in för första gången på Google. I oktober samma år skrev jag i mitt nyhetsbrev Inetmedia:
 
"Det finns knappast någon renodlad söktjänst på Nätet längre. De som för några år sedan började som söktjänster är idag portaler som erbjuder mer än bara sökning. Så har det gått för Altavista, Lycos, Hotbot och allt vad de heter. Men det finns ett undantag. Tjänsten heter Google och har nyligen gått i skarp drift, efter flera månaders beta-test".

Och visst gjorde det skillnad redan ifrån början: Google lockade mer än AltaVista eller Lycos. Jag drabbades av något som liknade ”kärlek vid första ögonkastet”.

Anledningarna till det var två:
  1. Jag ville göra en sökning i en databas med tiotusentals länkar och inte välja länkar från en katalog som någon annan hade ställt samman. Att söka och välja själv i en betydligt större mängd information passade mig bättre än att låta någon annan göra urvalet.
  2. Dessutom var det aldrig problem med att ladda hem Googles sida, inte ens med ett vanligt telefonmodem och begränsat kapacitet. Det tog längre tid att logga in hos konkurrenterna.
Fem år senere

Idag, mer än fem år senare är Google fortfarande min favorit.

Tekniken har utvecklats och med min internetkoppling har jag inga problem att ladda ner 'tunga' sidor. Men Googles gränssnitt tilltalar mig fortfarande. Jag ser också att konkurrenternas sidor mer och mer börja likna Googles, t.ex. Yahoo! Search, MSN Søg eller AltavVista.

Men det finns ytterligare skäl till att jag väljer Google.

Som jag upplever det ger Google mig mer relevanta resultat. Googles sökteknologi fanns fram till nyligen även i Yahoos söktjänst och finns idag hos flera andra söktjänster på webben. T.ex. Netscape Search, AOL Search, det svenska eniro.se och motsvarigheten i Danmark eniro.dk.

Size Wars

Det pågår ständiga krig på Internet. De kallas för Size Wars. Vi är nu uppe i det fjärde eller femte kriget. Aktörerna är en exklusiv skara av stora söktjänster. Just nu heter de Google och Microsofts MSN Search. Yahoo Search är en tredje aktör.

Krigen handlar om storlek. Vilken söktjänst har den största databasen? Den senaste striden ägde rum den 11 november då Microsoft presenterade sin söktjänst MSN Search som söker i 5 miljarder dokument. Men redan dagen innan hade Google berättat att databasen hade nu vuxit till över 8 miljarder dokument.

Men, jag tror inte att större databaser automatiskt betyder bättre resultat. I första hand handlar det om hur man själv söker och hur pass relevanta resultat man får, eller med andra ord hur söktjänsten bearbetar och presenterar det den hittar på Nätet.

Googles øvrige tjenester

Men Google är inte bara en söktjänst för mig. I sin femåriga historia har Google presenterat flera ytterligare tjänster och verktyg.

Jag använder några i mitt dagliga arbete:
Självklart finns det andra söktjänster som erbjuder flera finesser än Google inom sina specialområden, som t.ex. Scirus. Verktyg med delvis annan inriktning som t.ex. Copernic Desktop Search.  

Det är ingenting som säger att man kan inte kombinera Googles tjänster med andras.

När jag t.ex. söker efter vetenskaplig information går jag in på Scirus och söker, men kompletterar med en sökning på Google, eller tvärtom.

Copernic söker i flera typer av dokument på hårddisken som Google inte klarar av, men Google söker i Web History och hittar webbsidor man har besökt tidigare.

Google Desktop Search söker på webben och på hårddisken samtidigt, något som den är ensam om än så länge. Eller..?

Google på børsen

Internetanvändarna känner väl till söktjänsten Google. Men sedan tre månader tillbaka är Google även en av aktörerna på NASDAQ-börsen (Goog).

Tre månader är en för kort tid för att utvisa om Google kommer att bli lika betydelsefull på börsgolvet som på Internet. Men tydligen är det tillräckligt lång tid för att Googles närvaro på börsen ska märkas, i uppgång och i nedgång. Och i februari 2005 planerar Google att släppa ut stora poster av aktier på marknaden.

 Fremtiden staves 'søgning'

Min åsikt om Google är att de gör sitt jobb bra och framförallt är snabba att anpassa sig till användarnas behov och krav. Resultatet blir att deras tjänster och produkter blir mycket användbara för de flesta, oavsett nivå (nybörjare, avancerad, proffs eller amatör).

De leder utvecklingen inom sin bransch och tvingar andra att följa efter. När Gmail i april gratis erbjöd en brevlåda som rymmer 1.000 MB dröjde det inte länge tills konkurrenterna ändrade storleken på sina brevlådor.

Introduktionen av Gmail var en kraftig signal om att framtidens teknik för hantering av information baseras på sökning, istället för på sortering i kataloger och mappar.

Sorteringen svarar maskinen för, i det ögonblick man behöver informationen. Mer konkret kan det fungera så här:

I ett Gmail-konto samlar jag sedan 1 juli i år nyhetsbrev, pressmaterial, diskussionsinlägg och allt annat som kan distribueras med e-post, i text- och html-format. Allt passerar en inbox för att sedan hamna i arkivet i kronologisk ordning. När jag behöver hitta information gör jag en sökning med hjälp av Gmails eget sökprogram. Just nu har jag över 5.000 dokument i Gmail-arkivet, sökbara och lätt tillgängliga.

 På min hårddisk indexerar Google Desktop Search över 45.000 dokument och länkar. Allt är tillgängligt med en enkel sökning.

När jag söker på webben med Google kommer träffarna från min hårddisk högst upp i resultatlistan.

Tekniken för att leverera relevant material genom en sökning i information som lagras elektroniskt har utvecklats dramatiskt de senaste åren. Google har varit en starkt drivande kraft i denna utveckling.

Sökningen kan börja. Livet med Google går vidare. :-)

PS. Research och faktainsamling för denna artikel har gjort med hjälp av Google.

Nr 40 december 2004
Kontakt eJour, hnk@djh.dk