e J o u r
FORSIDE
RIS, ROS, TIPS
MAILLISTE
ARKIV

Om eJour

Journalistik for åbent tæppe

Svensk afhandling om hvordan internet påvirker journalistik

Af Nikos Markovits, netmedia@inetmedia.nu, medlem af eJours redaktionsgruppe


Journalistik på internet er ikke et færdigt produkt, men har mere karakter som en konstant proces, hvor nyheder publiceres lynhurtigt, løbende revideres, kompletteres -- og forsvinder i dagens løb. Så meget mere overraskende er det, at journalistikken alligevel er så tekstbaseret som i papiraviserne og kun beskedent udnytter nettets mulighed for interaktivitet. Den findes næsten udelukkende som links og som mail-adgang til en artikels journalist.

Det mener forfatteren bag en ny disputats om netjournalistik, Michael Karlsson, der underviser og forsker ved Mittuniversitetet, Campus Sundsvall og Lunds Universitet. Han har netop offentliggjort sin afhandling, der undersøger nyhedsjournalistikkens vilkår i internettets tidsalder. Det sker med udgangspunkt i fire Stockholm-avisers netpubliceringer.

eJours Nikos Markovits har læst afhandlingen og talt med Michael Karlsson.

Men Nikos Markovits begynder med selv at se nærmere på, hvordan de samme fire aviser offentliggjorde nyheden om Sveriges ny udenrigsminister mandag 27. marts.

Sveriges ny udenrigsminister

När Sveriges statsminister Göran Persson skulle berätta vem som blir nästa utrikesminister efter Laila Freivalds kallade han till presskonferens kl. 10.15 i Rosenbad. Ett pressmeddelande hade skickats ut någon timme tidigare. Radio och TV kunde snabbt ändra i sina tablåer för att kunna sända presskonferensen direkt. Regeringskansliet skulle direktsända presskonferensen i regeringens webb-TV.

De fyra stora dagstidningarna i Stockholm
  • Dagens Nyheter
  • Svenska Dagbladet
  • Aftonbladet
  • Expressen
toppade mycket snabbt sina förstasidor på webben med en kort notis om den kommande presskonferensen.

Det tog heller inte många sekunder efter det att Göran Persson berättade på presskonferensen att Sveriges nye utrikesminister blir Jan Eliasson, innan tidningarna hade publicerat namnet.

De första telegrammen på webbplatserna var korta. Ungefär en halv timme och flera uppdateringar senare, hade alla tidningar fylliga artiklar från presskonferensen med bilder och bakgrundsinformation om Jan Eliasson.

Dagens Nyheter publicerade i anslutning till sin artikel en webb-enkät. Läsarna uppmanades att svara på frågan "Vem hade du velat se som ny utrikesminister?" 3.000 personer hade svarat på enkäten någon halvtimme efter publiceringen.

Aftonbladet hade sin egen fråga till läsarna: "Tror du att Jan Eliasson blir en bra utrikesminister?" Över 10.000 personer hade svarat inom den första halvtimmen. Läsarna uppmanades också att säga sin mening i tidningens Forum.

Svenska Dagbladet och Expressen låter sina läsare kommentera valet av Jan Eliasson direkt, i anslutning till nyhetsartikeln.

En stor nyhet dök alltså omedelbart upp på de svenska webbsidorna, på kort tid uppdaterades dessa flera gånger och alla fyra tidningars läsare uppmanades att säga sin mening i webbenkäter och på kommentarfunktioner.

Några timmar senare hade tidningarnas sidor kompletterats med mycket mer material, webb-TV och webbradio-filer, flera bilder och grafik. Nyheten hade i  vissa tidningar fått en mindre framträdande plats på första sidan.

Hurtigt og opdateret

Loggar man in på Dagens Nyheters webbplats kan man läsa att den snabba publiceringen av nyheten om den nye utrikesministern är en del av en medveten strategi. Tidningen skriver att det kan ta några sekunder efter det att en nyhet har blivit känd, innan den publiceras på Nätet. Men "vi jobbar ständigt med att bygga ut, komplettera och skriva om våra nyhetstexter."

Så gör Dagens Nyheter, så gör de andra dagstidningarna i Stockholm, så gör flera av de 115 svenska dagstidningarna som publicerar nyheter även på Internet.

För många redaktioner och journalister innebär satsningen på Nätet en sekundsnabb publicering av nyheter och möjlighet att komplettera och skriva om texterna efterhand. Allt i en förändringsprocess som öppnar nya vägar för interaktivitet med läsarna och för konvergens mellan text, ljud och bild, men som också radikalt förändrat nyhetsjournalistikens villkor.

Det är kring den förändringsprocessen som Michael Karlssons avhandling Nätjournalistik kretsar.

Afhandlingen

Michael Karlsson har granskat fyra tidningars webbsajter:
Materialet till de tre olika undersökningar som ligger till grund för avhandlingen samlades in under perioden mars 2004 -- april 2005. (Nätjournalistik, s.98).

Avhandlingen undersöker om och hur tidningar använder den nya teknologins möjligheter på sina webbsajter. Samt hur interaktivitet, konvergens och kontinuerlig publicering påverkar nyhetsutbudet på Internet och vad denna påverkan kan betyda för journalistikens villkor och normer. (Nätjournalistik s. 15).

Interaktivitet

Michael Karlsson kunde i sin kartläggning konstatera att Svenska Dagbladet med sin kommentarsfunktion var ensam om att erbjuda läsarna möjligheten att kommentera nyheter.

Av de övriga former av interaktivitet som avhandlingen listar (e-post, länkar, chattar, uppmaningar att skicka e-post till sajten, omröstningar) var det e-post och länkar som utnyttjades mest. (Nätjournalistik s. 114).

Konvergens

Den gamla synen på papperstidningen har sakta men säkert förändrats de senaste tio åren. Tidningarna publicerar i dag nyheter också på webben -- i text, ljudfiler, rörliga bilder, som multimediapresentationer, i webbradio eller webb-TV.

Under den vecka som Michael Karlsson samlade material för avhandlingen Nätjournalistik registrerade han 739 nyheter från tidningarnas sajter.

"I teorin så kan man överföra bilder, ljud och text på Internet men i praktiken är det väldigt lite ljud och rörliga bilder som förekommer" konstaterar Michael Karlsson. (Nätjournalistik s. 124).

Kontinuerlig publicering

En dagstidning publicerar nyheter i pappersupplagan i princip en gång om dagen. Radion sänder nyheter varje hel eller halvtimme. En traditionell TV-kanal har i normalfallet nyhetssändningar några gånger per dygn. En webbsajt däremot kan publicera nyheter när som helst och uppdatera dem så ofta man vill.

På webben är publicering av nyheter en högintensiv verksamhet: nyheter kommer och går, byter plats med varandra eller skrivs om helt och hållet, allt i ett aldrig sinande nyhetsflöde.

Michael Karlsson beskriver läget i flera avsnitt i sitt arbete. I avhandlingens abstract sammanfattar han sina observationer i 8 olika punkter:
  1. Nyheter uppdateras ofta
  2. Nyheter uppdateras utan att det sägs
  3. Upphovsmannen/kvinnan byts ut
  4. Källor kommer och går
  5. Betydelseändringar/förskjutningar
  6. Nyheter försvinner eller placeras på sådana ställen där de inte går att hitta om man inte har bokmärke
  7. Bilder och grafik läggs till/byts ut/tas bort och slutligen
  8. Information som utlovas kommer ej
Proces eller færdigt produkt?

Hur upplever läsaren nyheterna på Nätet med dess många olika versioner och uppdateringar?

Michael Karlsson menar att de troligen kommer att upplevas som "en process snarare än som en färdig produkt". Att hela processen sker inför öppen ridå bidrar till att blottlägga fel och brister i den journalistiska hanteringen av nyhetsmaterialet. Det kan i sin tur påverka journalisters och mediers trovärdighet i negativ riktning.

Men innebär detta att journalistiken är i kris, nu när mycket av nyhetsförmedlingen flyttar ut på Nätet?

Svaret som avhandlingen ger är:

"Dessa förändringar sammantaget innebär inte per automatik att journalistiken befinner sig i kris" (Nätjournalistik s. 197 ff).

Men övergången från papperstidningen till nätpublicering kräver förändringar, t.ex. bättre journalistutbildning, anpassad till det nya medielandskapets snabbhet och krav på kontinuerlig publicering, säger Micael Karlsson som också kan berätta att hans forskning kommer att fortsätta och omfatta flera aspekter av journalistiken på Nätet.

Men han säger också att i det nya landskapet gäller samma normer och värderingar och samma kvalitetskrav som tidigare. Snabbheten får aldrig gå ut över kvaliteten och den kritiska granskningen. För då är risken stor att rubriken från pressmeddelandet, Ökad hastighet på Internet försämrar journalistiken, blir verklighet.

Efter afhandlingen

Det senaste året, efter det att Michael Karlssons kartläggningar gjordes, har det hänt en hel del på de fyra tidningarnas sajter när det gäller interaktivitet och konvergens.

Aftonbladet Debatt och Aftonbladet Forum är två nya inslag. Expressen.se låter numera sina läsare kommentera nyheter och även starta en egen blogg på sajten Expressens blogg.

Dessutom har Expressen startat sin podd-TV med nyheter från Stockholm, Göteborg och Malmö. Dagens Nyheter hade premiär för sin webb-TV i slutet av mars. Senare i vår kommer Aftonbladet med en egen TV-kanal för det digitala marknätet.

Bemærk:
Vi prøver at linke præcist. Men konsekvensen kan af og til være, at brugerne møder et dødt link, fordi stoffet siden er blevet flyttet til en ny plads på netstedet. Så må I prøve at lede lidt på stedet.

Nr 53 april 06
Kontakt eJour, hnk@djh.dk