 |
|
|
|
|
Jan Guillou: blogs er pladder
|
Den svenske Rasmus Modsat tillægger ikke bloggere betydning
Af Helle Nissen Kruuse, hnk@djh.dk,
medlem af eJours redaktionsgruppe
Det er altid udfordrende at lytte til Jan Guillou. Han er en af de mest
læste i Sverige, både som forfatter og som journalist. Og
da hans synspunkter ofte er som Rasmus Modsat, bidrager han til at
nuancere debatterne.
Nu senest bloggeriet. Det har i sandhed fået tørt på
af den svenske debattør i den forløbne måned.
Kun for de kendte?
"Hvem bryder sig om anonyme menneskers pladder?" spørger han
retorisk i Aftonbladet
12. september.
Avisen udstiller Guillous lidt elitære holdning, når den
citerer ham for, at det er "extra ointressant när människorna
som skriver dagbok inte är kända för allmänheten".
"De har ingen offentlig betydelse," mener han.
Jan Guillou får ikke lov at stå uimodsagt, for Aftonbladets
debatredaktør (og blogger) Lotta Gröning betegner
bloggeriet som en ny folkebevægelse og ser det som en udvikling
af demokratiet.
"Nu kan alla göra sin röst hörd bara man har
tillgång till en dator. Varför är det bara folk med
viktiga positioner som ska ha rätt att göra sin röst
hörd? spørger hun med forundring.
Guillou: Jeg gav op
Guillou har naturligvis fået bølgerne til at gå
højt i den svenske
blogosfæres debatter. Men egentlig
startede sagen allerede i erhvervsnetavisen n24.se
et par dage tidligere.
Da
blev han interviewet om sine medievaner og blev spurgt, om han
læser blogs:
"Aldrig. De saknar betydelse, så vitt jag kan förstå.
De är en sorts insändare. Det finns en magi var det trycka
ordet finns som ger det en betydelse. Jag är på jakt efter
det som formar samhällsdebatten som har betydelse och kan ge
återverkningar. Det finns för alldeles för många
bloggar, de har ingen vikt."
Til journalistens spørgsmål, om ikke han derved går
glip af noget i samfundsdebatten, svarer han:
"Nej. Ingenting av betydelse kan hamna i en blogg utan det dyker upp i
kommersiella medier. Det är så många andra som tror
att det som finns i bloggosfären är av betydelse så att
de bevakar den. Då slipper jag göra det."
Men Guillous aversioner stikker dybere og synes at handle om mere
end blot
nettets blogs. Måske om selve nettet og computeren (datorn), for
da han bliver spurgt om sine favorit-netsteder, har han ingen og siger
så:
"Jag tittar inte på hemsidor. Jag har svårt att få
datorn att fungera. Jag hittar inte i de där datorvärldarna.
Jag provade att googla mitt eget namn och fick en miljon svar. Då
gav jag upp."
Mon ikke en blog eller to kunne have givet ham en
håndsrækning?
Bemærk:
Vi prøver at linke præcist. Men konsekvensen kan af og til
være, at brugerne møder et dødt link, fordi stoffet
siden er blevet flyttet til en ny plads på netstedet. Så
må I prøve at lede lidt på stedet.
|
|
|
|
|
|