 |
|
|
|
Fra selvstændig journalist til distributør i
multimediefabrikker
Af Nikos Markovits, inetmedia@inetmedia.nu,
medlem af eJours redaktionsgruppe
Hvad vil det sige at være journalist i dag? Da selve erhvervet og
journalistens rolle hastigt ændres? Hvor vi oplever en udhuling
af professionalismen, alt imens vores faglige selvstændighed
daler, og vi gradvis mister magten over eget arbejde?
Gunnar Nygren, højskolelektor i journalistik, har kortlagt
forandringerne i et forskningsprojekt og diskuterer dem i sin ny bog Yrke
på glid, om journalistrollens de-professionalisering. eJours
Nikos Markovits i Stockholm har læst bogen og talt med
forfatteren.
Ständig tillgång till snabb och billig information
håller på att omforma medielandskapet från grunden.
Journalistyrket och journalisternas roll har de senaste 10-15
åren förändrats radikalt. Denna pågående
process beskriver Gunnar Nygren i sin nya bok. Materialet kommer
från studier på sju svenska redaktioner (press, radio, TV
och webb), flera enkäter samt ett antal andra rapporter och
studier.
Kun
skrivebordsarbejde
Förändringarna som Gunnar Nygren skriver om är
många:
Dagspressen, som traditionellt har varit tongivande i medielandskapet
och utformat värderingar och normer för generationer
journalister, tappar sin dominans. 1990 arbetade två tredjedelar
av alla medieanställda i dagspressen eller i public
service-företagen. Femton år senare har andelen sjunkit till
40%. Numera finns även andra typer av journalister, som jobbar med
nya medier i gamla och nya medieföretag.
Själva det journalistiska arbetets innehåll har också
förändrats. Tidigare tog journalisten ofta själv fram
sina nyheter, samlade fakta och annat material och berättade
nyheterna för sina läsare, tittare eller lyssnare.
Nuförtiden sysslar journalister i allt högre grad med att
paketera om innehåll som andra har tagit fram och publicera det i
olika kanaler.
"Tyngdpunkten har förskjutits mer och mer från
inhämtande av eget material och egna erfarenheter till
andrahandsinformation och ompaketering av material. Framför allt
journalister som jobbar med webben lämnar nästan aldrig
redaktionen," säger Gunnar Nygren.
Flermedialt
Det dagliga journalistiska arbetet har förändrats på
flera andra sätt:
Begreppet multijournalist förekommer på flera redaktioner
idag. Det är inte ovanligt att tidningsjournalister tar med sig
videokameran när de är ute på jobb. Webb-TV och
webbradio sprider sig bland tidningsföretagen.
Företagets redaktionella system spelar en central roll i dagens
journalistiska arbete. När samma material ska paketeras om och
publiceras flera gånger och på flera olika plattformer,
då står tekniken i centrum.
Allt detta ställer krav på flera kompetenser för dagens
journalist, som har ökat sin produktivitet och ofta måste
anpassa sitt arbete till de nya villkoren som skapas av ny teknik,
hårdnade konkurrens och av det nya medielandskapet med sina krav
bl.a. på omedelbar publicering.
Særlig
netjournalistik
Det är inte mer än drygt tretton år sedan som Aftonbladet som
första svenska tidning visade sej på webben. Sedan dess
har nästan alla svenska dagstidningar tagit steget ut i
cyberrymden. De stora radio- och TV-kanalerna tillhör de mest
aktiva på Nätet.
Vilka journalister är det då som gör jobbet?
"Den största delen av nätjournalistiken görs av
journalister som också har andra arbetsuppgifter," skriver Gunnar
Nyberg i sin bok. Det innebär att publicering på webben ofta
är en del av det dagliga journalistiska arbetet på
redaktionen, som en arbetsuppgift bland många. Med samma eller
likartade yrkesetiska regler och värderingar som gäller
journalistik på andra plattformer.
Men det håller på att utvecklas en ny genre av journalistik
på webben, påverkad av de speciella publiceringsvillkor som
gäller där. Gunnar Nyberg räknar upp fyra exempel:
- Webben vill helst ha tydliga händelser som också
är pågående och förändras. Nya
händelser prioriteras alltid före äldre händelser.
- En lättsam ton som gör webbjournalistiken mindre
högtidlig.
- Webben är beroende av lättillgängliga källor
som officiella personer och informatörer från företag
och myndigheter. Den välkomnar läsarnas tips och mobilbilder.
- Texterna ska vara korta, även om utrymmet på en
webbsajt är obegränsat till skillnad från en i
papperstidning.
Alders-forskel
Hur påverkas de journalistiska idealen av utvecklingen i
medievärlden? Gunnar Nygren redovisar resultat av två
undersökningar, en från 1989 och en från 2005.
Där registreras inga förändringar.
Samhällsgranskning och förklaring av komplexa händelser
har svenska journalister som sina ideal. Tittar man närmare i
åldersgrupperna kan man dock upptäcka en skiljelinje som
går mellan yngre journalister, under 30 år, och äldre,
över 50. Dagens yngre journalister ser sig mindre som
samhällskritiker och mer som neutrala rapportörer än
sina äldre kolleger.
"Men journalister står för trovärdighet och
integritet," säger Gunnar Nygren som tillägger apropå
möjligheten för alla att publicera sig på Nätet:
"Visst är det ett plus att ge alla möjligheter att komma till
tals, det är bra för mångfalden, men journalistiken och
journalister står också för källkritik och
yrkesetik. Där journalister finns, blir resultatet inte en
skvallersajt."
Professionalismen
truet
I hela diskussionen om den förändrade medievärlden och
konsekvenserna för journalistiken och journalisterna är
begreppet professionell centralt. Ett begrepp som har två
betydelser. Gunnar Nygren:
"Dels kan man vara professionell i betydelse yrkesskicklig, dels kan
man tillhöra en grupp, en profession. Man kan t.ex. tillhöra
gruppen läkare, journalister eller jurister.
Utmärkande för en profession är bl.a. att den har makt
över det egna arbetet, som också kan regleras genom
yrkesregler och intern granskning.
Hoten mot professionen framträder framförallt när
gränserna mot andra yrkesgrupper suddas ut och när gruppen
blir alltför heterogen.
Det är detta som professionsforskningen ofta rör sig kring
och som Gunnar Nygren diskuterar i sin bok.
Nu när utvecklingen betyder att allt fler journalister
förvandlas från självständiga journalister till
innehållsleverantörer i multimediafabriker. Detta inom ramen
för en snabb förändring som påverkar det dagliga
arbetet och sätter de journalistiska värderingarna på
prov.
Baggrund
Gunnar Nygren arbetade som journalist på olika lokala tidningar
1977-1989, var verksam som medieforskare och lärare på JMK, Institutionen för
journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet
1989-2007, och är numera lektor i journalistik på Södertörns Högskola.
eJour presenterade hans doktorsavhandling i juli 2001 i artikeln Ny rolle for
lokalmedier.
Gunnar Nygren har skrivit flera
böcker om medier, journalistik och det nya medielandskapet.
Diskussionen om paradigmskiftet i journalistyrket pågår
inte bara i Sverige. Ett exempel på samma problematik hittar vi
på Nätet. Paul Bradshaw, universitetslärare, journalist
och bloggare från Storbritannien ger ett annat perspektiv i sin
Online Journalism Blog: Ten
ways journalism has changed in the last ten years.
Bemærk:
Vi prøver at linke præcist. Men konsekvensen kan af og til
være, at brugerne møder et dødt link, fordi stoffet
siden er blevet flyttet til en ny plads på netstedet. Så
må I prøve at lede lidt på stedet.
|
|
|
|
|
|